Nu börjar dagarna dra ihop sig och jag känner av hur ont om tid det blev att få träffat
de vänner jag har. Jag flyttar ju på tisdag och mitt tåg går strax innan två, så det är
inte många dagar som är kvar för att träffas. På söndag är jag uppbokad med kalas
hos mina kusiner, ska bli skit kul att få träffa dem igen. Jag och Cecilia står varandra
nära (inte ordagrant att hon står bredvid mig haha) och det betyder jätte mycket.
Jag tycker det är så roligt att veta att hon hjärna hade flyttat saker åt sidan bara
för att få träffa mig. Eller engång då jag hade dubbelbokat våran träff och var med
mitt ex istället (Angelica). Men även om klockan var strax runt midnatt så ville hon
att jag skulle komma ändå, sånt värmer. Cecilia har alltid varit en favorit i mina ögon,
men jag älskar ju mina andra kusiner också. Men vi står varandra närmast :)
Den jag kommer sakna allra mest är min bror som
jag kommit allt närmare den sista tiden. Tidigare
var det lite jobbigt att umgås med ens egna bror
även om vi delat många intressen. Syskon går ju
inte speciellt bra ihop men det är väll det man
brukar kalla “syskon kärlek” :P
Saker som att kolla på våra serier tillsammans
kommer avbrytas, och vi får titta på var sitt håll.
Sedan våra ryck då jag oftast får med dig på att
promenera tex till Skatås (skogs orientering ställe)
och då blir det oftast väldigt sent då man knappt
kan se vart man sätter fötterna :P
För ett par år sedan stod jag verkligen inte ut med min bror, men idag känns det tvärtemot.
Tidigare var det ett helvete och man kokade ihop precis som alla syskon gör. Men nu känner
jag verkligen inte att han är jobbig eller den gnällande brodern som jag tyckte tidigare.
Mycket negativt, men det har ju vänt så det beror på hur man läser dehär.
Jag älskar min bror allt mer för varje dag som går och han kommer alltid
ha sin plats i hjärta.
Mamma får sin plats under denna platsen också.
Att kunna prata så öppet och om precis vad som helst som jag kan med min mamma är nog väldigt unikt.
Allt ifrån sex, kärlekstankar, steg emot att bli vuxen, vardagliga händelser och riktigt djupa ämnen.
”Även fågelungar lämnar sitt bo en vacker dag” och det är det steget jag kommer ta nu.
Måste vara jätte jobbigt för ens förälder att hela vardagen förändras. Det blir tystare,
mindre tid för att kunna spendera tillsammans (även om uppfinningen telefon finns).
Att bara veta att hela familjen är samlad på ett och samma ställe är nog en trygghet.
Men jag vet att hon vet, att jag är redo för att klara mig på egen hand nu.
Jag har ju velat flytta hemifrån ett bra tag nu men att chanserna inte har funnits.
Kommer nog bli lite tufft men jag vet att vi båda klarar detta :) Älskar dig mamma.
Nathalie och Cristian, jag är så glad att jag har fått lära känna er och att ni har blivit ett par favoriter
i mina ögon. Både jag och ni vet hur mycket vi betyder för varandra och jag hoppas inte våran
kontakt försvinner någonsin, för det hade varit riktigt tråkigt. Jag hoppas ni får det super härligt
och bra nu när ni äntligen får bo tillsammans och slippa alla föräldrar och bråk som uppkommer.
Jag kommer se till så vi träffas då jag åker ner till Göteborg igen, för ni är guldvärda.
Jonathan
Vi har haft otroligt många år tillsammans sedan vi fick kontakt och vi har en väldigt härlig
kontakt då det inte egentligen det spelar någon roll hur ofta eller hur lite vi träffas. Vi träffas
och det känns som allt hände igår. Inga konstiga tankar eller funderingar “oj va länge sen det
var nu, undra hur det kommer bli nu när vi ses”. Inget sånt och det är skit bra för det är sådana
vänner som verkligen är äkta och som jag sparar på. Vi ses nu på måndag och det blir skönt att
få träffas en sista gång innan jag flyttar iväg. Men jag kommer tillbaks med mellanrum såklart :)
Jag måste nu avsluta med mitt skrivande, för jag borde sätta fräs att dammsuga lägenheten
och gå ner med reseväskan till källaren igen. Jag får vänta med att ta med mig datorn tills jag
har fått fixat skjuts på något sätt. Ska fråga mamma om hon kan köra upp allt för mig som julklapp
eller nått. Så är det löst och det kostar mig förmodligen ingenting eller kanske en liten slant. Men då
får jag upp allt också, och det skulle vara jätte härligt. Ska spara till det först och främst tror jag.
Jaja hoppas ni orkade läsa, för det gjorde knappt jag när jag läste igenom det igen.
Hej :)
SvaraRaderaFin blogg du har, gillar ditt sätt att skriva :)
det va fint skrivet :) det kommer bli rätt jobbigt att inte ha dig nära här (tur att msn o telefon finns trots att det inte e samma sak). jag kommer verkligen sakna dig, men jag e glad för din skull :D<3
SvaraRadera