Vissa dagar tar det emot.

Ibland vill man bara trycka på stäng ner när det tar emot. 
Ni vet, då allt tar emot tankemässigt och man har ingen ork till något.
Sedan jag drömde min mardröm så har jag känt mig allt mer och mer nere.
Men något sämre blir det inte, för jag orkar inte med någon svacka.
Alla dagar är inte glada dagar även om man hade velat så.

Att stänga av känslor och tankar är inte min grej.
Men saker och ting går inte över bara för man ger
det lite tid. Nio år tills tjugotvå – Räcker det?
Nä det kommer nog aldrig räcka men det kommer
aldrig bli lika jobbigt som då man blev utsatt för allt.
Kanske är som tidigare år, när det börjar bli mörkare
ute så kommer tråkiga tankar. Tur att Elina lyser upp
min vardag, för utan henne hade jag inte orkat detta.

 

Jag har alltid hållit mig stark och tänker fortfarande kämpa för att nå de mål i livet jag har.
Så ingen får tro att jag ska göra något dumt för sånt har jag slutat med för länge sedan.
Har som sagt även lovat att aldrig göra något sånt igen och mina löften håller
jag till hundra procent. Så släkt och vänner, ta det lugnt jag är rädd om mig.
Och jag har vänner och min älskling som finns för mig och det räcker
gott och väl. Skönt att få skriva av sig såhär, det täcker upp ca 50%
av alla delar man måste ta sig igenom för att vara på banan igen.