Flickvännen lämna mig och nu håller Malin mig sällskap!

Jag blev lämnad av flickvännen för en stund sedan, för det var dags för henne att åka
iväg och jobba och tjäna massa pengar. Hon kör ut tidningar med bil och kommer hem
framåt morgonen. Så jag vet inte om jag ska sova eller om jag väntar tills hon kommer
hem igen, så man får sova tillsammans och lika länge.

Jag tänkte logga in på MSN och såg att Malin var online.
Skrev ju såklart med engång eftersom hon gör mig så glad, hon behöver inte göra något
för att lyckas få mig att le. Jag tycker hon är så stark och modig med att hon har gjort
sina val i livet och hon är verkligen en toppen tjej, och det räcker långt i mina ögon.

Vi har pratat om saker i det förflutna, kärlek, förhållanden, familjeliv, mål i livet och
mognadsfaser med att gå ifrån festande m.m. Man märker på allt fler personer i min
ålder att allt fler och fler tar sig i kragen och gör något med sitt liv.

För att vi i denna åldern fortfarande ska vara unga föräldrar så skaffar sig dem flesta
nu egen familj. Och vill något med sitt liv och inte leva i ungdoms kretsar och stökiga
relationer, utan man håller sig borta ifrån problem för man har sina egna att ta hand om.

Jag längtar efter ett familjeliv med Caroline men som så många gånger jag har nämnt
innan så bör det finnas en plattform att bygga våra liv på först. Allt tar tid och man får
bara ta och vänta ut tiden och se när det är dags, för allt händer inte på engång precis.
Även om man nu hade velat det. Men längtan blir bara större och större, har ju inte känt
såhär rätt innan med någon innan och det är lite läskigt att jag faktiskt VET att det kommer
bli det näst bästa valet i mitt liv.

Mitt allra bästa val som alltid kommer att vara det, är då jag avslutade kontakten med min
s.k pappa. Det kändes som jag slängde en stor rädsla och en stor tyngd från axlarna då
jag sa till honom över telefonen dagen innan julafton. “Jag vill varken se eller höra något
mer ifrån dig”. Efter det samtalet fick jag glädjetårar och jag kände bara hur en stor lycka
spred sig i hela kroppen, även om jag fick det väldigt jobbigt då han terra mig med elaka
SMS och snuskigt MMS. Som tur fick jag bytt nummer och sedan dess har jag inte mött
hans blick eller fått höra hans röst och detta var 4½ år sedan.

Ska inte blogga så mycket mer, men till er som läser min blogg.
Det finns fler saker än att festa och bråka med relationerna man har med folk.
Lev passivt och umgås med dem som verkligen är värd din tid, ödsla inte dyrbar
tid med människor som drar ner er i skiten eller ställer till det.

Tack för ni finns vänner. Ni betyder mer än ni förstår.
Ni som står mig nära hjärtat bör ta åt sig.