Vilken helg! – Version 16.02.15

Denna helgen var så jävla bra!
Som sagt var det helgen då alla hjärtans dag var men jag och Emma firade
den under hela helgen kan man säga. Hon överraskade mig redan på torsdag
med att komma till mig när det var tänkt på fredag, hon hade tagit ledigt för
att komma en dag tidigare till mig. Så jag var något chockad kan man säga
och väldigt glad såklart, även om jag inte hade fått i ordning riktigt såpass
mycket som jag tänkte jag skulle få. Men hon sa att det var okej och medan
jag gick upp tidigt på fredag för att hämta ut ett paket på posten så frågade
hon om hon kunde hjälpa mig med något hemma för hon ville helst inte
följa med. Hon erbjöd sig att dammsuga och diska upp lite disk som jag
inte hade fått tagit hand om eftersom hon kom tidigare än väntat :P
Sa att hon kunde krypa ner i sängen och chilla istället men hon ville göra
detta för mig och när jag kom hem var det riktigt fint här hemma.
Blev jätte glad verkligen och det kändes som hon hade gått
bärsärkagång och det blev så mycket bättre än innan.

Hade tagit mig lång tid att få det såpass fint eftersom jag gärna tar
det lugnt och sakta för att jag inte riktigt pallar gå all-in på flera moment
samtidigt för ryggens skull. Så var jätte tacksam och hon fick en massa
pussar och en god kram. På fredag hade jag nämnt för henne att hon skulle
få en överraskning av mig, men det blev lite sent och hon somnade i min
säng och sov så gott. Så jag tog mig upp på vinden och hämtade min brors
gitarr och fodral som hon hade tänkt köpa från honom. Grejen var att hon
trodde hon skulle få köpt den på lördagen av honom då vi skulle festa hos
honom men jag hade köpt den av min bror redan, så hon skulle få den av
mig istället. Så efter jag hade hämtat den från vinden så la jag den bakom
henne i sängen och satte mig på sängkanten.

Jocke : Emma, har du något bakom dig?
Emma: Näähh..
Jocke: Jo titta bakom dig

Sen såg hon gitarren och hon trodde inte den skulle vara såpass fin som
den var och var jätte glad. Hon tyckte jag hade gått lite för mycket all-in
på vad jag hade funderat ut för henne men den bästa delen återstod att få
på lördagen. Dagen var kommen och klockan började närma sig 15:00 hon
hade en gissning men den var fel. Men hon hade nämnt på telefon vid ett
tillfälle att hon hade väldigt ont i ryggen och att hon hade behövt gå och
få massage så det kanske skulle bli bättre. Saken är den att när ska man ha
tid för att göra en sådan grej tänkte hon, så jag bokade tid här i Falköping
för lite Thailändsk Massage på stället "Nin's Thaimassage" och jag betalde
300;- för ryggmassage men Emma fick mer valuta för den pengen.
Hon var överallt och knäckte fingrar, tår, hon gick på nacken, benen,
rumpan och tog såklart ryggen och detta var en jätte bra överraskning
tyckte hon fast hon kände tyckte jag gjorde lite för mycket för henne.
Även att jag faktiskt snappade upp det tillfället i telefon och tänkt ut
detta och bokat enbart för henne gjorde henne känslosam då hon inte
riktigt blivit uppvaktad såhär på detta sättet innan. Att jag faktiskt
tänkt på hennes bästa och att jag vill henne väl och allt sånt, det blev
lite för många härliga känslor om hur bra och fin jag var osv.

Jag och Emma låg och pratade lite om allt möjligt och jag fick höra något
som skrämde mig först lite. "Jag har något jag skulle vilja berätta för dig,
men har velat säga det innan men har tänkt att det är för tidigt att säga något
men nu vet jag verkligen och vill säga det nu. Det är så att jag älskar verkligen
dig, men du behöver verkligen inte säga det samma bara för att jag säger det nu.
Förstår att det är lite tidigt men jag har velat säga detta ett tag nu men velat
tänka över detta så det inte är någon känsla jag bara fått för stunden".
Grejen är att jag har velat säga dem orden till henne men inte känt mig redo
för att säga dem orden eftersom hon är den som har velat ta det lugnt och
inte rusha något. Så min tanke var att hon var den som skulle få säga det först
så jag inte skrämde iväg henne med att jag känner som jag gör för henne.
Så jag förklarade för henne att jag väntat på att hon ska säga det så jag
även kan säga hur jag kände och hur jag har tänkt om den saken.
Så ah, vi älskar varandra och det känns jävligt skönt att få höra
dem orden men det härliga och roliga tar inte slut där.

På lördagskvällen skulle vi över till min bror och festa och våran halvbror
Michael och hans tjej Ada skulle komma också. Vi åt en jävla massa god
mat som min brors sambo Frida hade gjort och jävlar va gott det var.
Massa vitlöksbröd och massa annat gott, så jag sa att jag är åpen och
tar massor med mat för jag tyckte det var insane gott (men det var efter
jag hade hört att alla var super mätta, så jag visste att jag kunde ta en del
till utan att känna mig dum). Alla skulle ut på balkongen för att röka och
jag hände med ändå även om jag inte är rökare, och Ada frågade oss en
fråga som gjorde mig väldigt glad :P Iallafall när Emma fick besvara den.

Ada: "Are you two a couple now or what?"
*Jag tittade på Emma och inväntade vad hon tyckte vi var men tänkte
eftersom vi ändå sagt att vi älskar varandra så måste vi ju vara ett par*
Emma: "Yes we are", tror jag hon sa och hon märkte att jag bara tittade
på när hon skulle besvara frågan och hon undra varför jag inte sa något
eller så. Men jag sa det att eftersom hon varit lite sådär att hon inte velat
rusha in i något och velat ta det lugnt osv, så var jag osäker på vad hon
har tänkt att andra ska veta m.m. Men enligt mig har vi typ varit ett par
ett tag men att det inte är riktigt officiellt ännu, måste ju inte stå uppskrivet
någonstans precis för alla vet att vi träffas och att vi trivs med varandra och
är väldigt nykära osv. Så det är riktigt härligt och jag blev helt pirrig i
kroppen när jag faktiskt fattade att jag har nu en flickvän igen.

Inte tagit så lång tid egentligen men det var ju inte tänkt att jag skulle
hitta något vettig människa så direkt men Emma är verkligen jätte härlig
person. Sedan att jag tycker det är nice att hon vill så mycket, äventyrlig
av sig eller vad man ska säga, hon vill göra utflykter m.m. som jag nämnt
tidigare i min blogg. Jag har inte haft så mycket sånt i mitt liv ännu men
vill ju helst få in den biten i mitt liv och eftersom jag valt bort en hel del
spel på min fritid så finns det mängder med tid att fylla upp dagarna med.

Helgen kändes lång eftersom vi fick gjort såpass mycket ändå.
Och nu kom jag på att vi mötte upp en kille som ville sälja sitt TV-Spel's
konsol som heter SEGA (Därifrån figuren Sonic är ifrån, den blåa igelkotten).
Så Emma tyckte det var roligt att se mig hur glad jag var att få uppleva en
liten del av den barndomen som faktiskt var bra. Massa minnen kom tillbaks
från när man var fastklistrad vid TV:n och man kunde fly ifrån alla problem
och gap och skrik och lämna tankarna på ens uppväxt och vilken hemsk
miljö man bodde i. Barnaga och gap och skrik är ingen bra mix för ett barn
så den biten kom jag ifrån när jag var nio som tur var.

Så jag fick unnat mig Sega Megadrive och jag blev jätte glad för att Emma
blev så glad för mina överraskningar. Jag kände mig stolt att jag fick till det
såpass bra för henne och sa att nästa år är det din tur att komma på något.
Jag tänkte att hon hade inte behövt ge mig något då jag är nöjd att bara
vara i hennes närhet och att hon är med mig på alla hjärtans dag.
Men hon ville som sagt inte komma tomhänt även om jag sa att
hon kan få göra något för mig nästa år. Så jag fick ett jätte fint
kort som betydde massor för mig, det bl.a att hon tycker jag
är väldigt duktig på att lyssna och bry mig om henne m.m.
Så jag blev helt varm inombords att jag lyckats få henne
att känna att jag finns där för henne om det är något.
Det är ju lite utav mitt mål att få min partner att känna att man kan prata
med mig om allt och att jag lyssnar och är som en bästa kompis + personens
partner. Man ska finnas för varandra och hjälpa varandra genom svåra tider.
Och jag kände att jag hade gjort hittills ett bra jobb då hon behövde prata
av sig vid ett tillfälle och jag henne i fokus före allt annat.

Jag skulle kunna gå in mer detaljerat i helgen och hur härlig den har varit.
Men det hade blivit en bibel och nu tog jag bara övergripande om allt men
som ni förstått hittills så var denna helgen bästa på väldigt länge.
Mår som sagt väldigt bra med Emma men av någon anledning så
tror jag inte det syns så jätte bra utåt sätt, men jag känner mig lycklig
och glad igen. Vet inte om det är mina tabletter som gjort mig lite passiv
med måendet men inombords är jag så himla glad och jag tycker det är
skönt att det blivit som det har blivit mellan mig och Emma.

Jaja nu blev det nästan ett sidospår igen...
Godnatt, godmorgon eller godeftermiddag beroende på när du läser detta!

Överraskningar! – Version 16.02.06

Jag har varken lagt tid på min YouTube kanal eller bloggat på några dagar nu.
Men jag känner att jag haft fullt upp med livet i sig och lite resande med tåg hit
och dit, men det har varit värt det. Jag ska berätta om två överraskningar som
gjort mig väldigt glad. Så vill ni veta så får ni fortsätta läsa och scrolla neråt.

Som ni ser på kortet så förstår ni nog vad det handlar om.
Jag har ju träffat en tjej som jag tycker väldigt mycket om och jag kände för att
göra henne extra glad och göra något väldigt otippat. Jag pratade med Emma om
alla hjärtans dag någon helg eller två innan denna dagen. Att göra något speciellt
för en dag känns väl mysigt men hade uppskattats om det händer något oväntat på
en dag som inte har någon betydelse eller så. Detta la jag såklart på minnet och
planerade i huvudet direkt hur jag skulle göra henne glad.

Jag hade kommit på planen och jag hoppades nu på att allt skulle gå såpass bra som
jag hade föreställt mig i huvudet. Men nu i tisdags så åkte jag till min mamma i min
hemstad Göteborg och sov över tills på onsdag. Denna dagen var då min överraskning
skulle hända för Emma och jag kan säga att jag är än idag (lördag nu i skrivande stund)
är jätte glad över att jag lyckades såpass bra.

Hur som helst, satte mig på tåget och skrev på facebook att nu sitter man på tåget igen.
Hade man läst mina tidigare inlägg så fattade man att jag var hos min mamma och nu
skulle jag antagligen hem? Men nope, man kunde tro det när jag skrev så men riktigt
så var det inte. Jag satte mig på tåget mot Emma istället och hade ungefär drygt en
timma på mig att försöka hitta byggnaden som hon jobbar i och försöka smyga mig
inpå henne och överlämna dessa fina rosorna.

Jag hittade adressen till hennes jobb men letade efter fel företagsnamn, så jag gick
två varv utan att veta hur jag skulle hitta rätt. Jag tog kort på en utav dörrarna jag
trodde var rätt och skrev i meddelandet till Emma: "Känner du igen denna dörren?".
Men hon var upptagen med en kund i telefon, så hon fick inte sett detta och jag
såg att en man gick ut ur dörren när jag stod någon meter bort eller två.
Så jag frågade honom om hon jobbade där inne och så visade jag rosorna
som jag hade innanför jackan ifall hon skulle gå ut från dörren och se mig
direkt, men jag fick följt med honom in och nu kommer det spännande.

Jag kom in och han som hade tänkt lämna jobbet frågade en kollega till honom om
hon kunde visa mig vägen till Emma. Hon sa självklart och jag sa påvägen bort mot
Emma att jag skulle ge dessa *visar rosorna* och hon sken upp och sa "åhh va fina".
Vi kom in i nästa del och jag såg Emma direkt och nickade till kvinnan som visade
mig vägen att jag ser henne, så hon gick tillbaks till sin plats gissar jag på och jag
huka mig ner och smög hela vägen fram till skrivbordet framför henne.

Jag trodde helt seriöst att hon skulle se mig men jag lyckades, oron för att någon
av hennes kollegor bakom mig nu skulle se mig och sagt något i stilen med
"Varför sitter du på huk där?" eller nått och att jag hade blivit avslöjad direkt.
Men ingen märkte av mig och Emma satt och pratade kanske 2-3 minuter sedan
jag kom dit och satte mig på huk för att vänta tills att jag inte störde henne med
kunden. När jag hörde orden "Okej men då ringer jag dig imorgon, hej hej"
så ställde jag mig upp framför henne och sa "Hej hej!" och Emma hade
golfbollar till ögon och såg helt chockad ut.

Hennes reaktion var "WTF" och då menar jag att hon faktiskt sa det rätt ut.
Hon visste inte om det var sant eller hur fan jag tog mig in på hennes jobb
för man är tvungen att ha nyckel eller kod för att komma in i byggnaden.
Emma var chockad flera timmar efter att jag inkräkta på hennes jobb men
jag hade time:at det såpass bra att jag kom och överraska henne då hon precis
skulle sluta. Så det blev inte så jätte dumt ändå, frågan jag fick ganska snabbt
var "Men vadå, är det tänkt att du ska sova över hos mig eller ska du åka hem
till ditt nu? och jag svarade att hon får välja och jag stannade över till torsdag
morgon. Så en kväll/natt/morgon ihop innan det var dags för henne att gå iväg
till jobbet igen, så det kändes väldigt nice att få till en träff bara sådär random.

Jag luktade dock en massa rök så det var ju lite osexigt men fick tagit en härlig
dusch hos Emma, men hade ju mina rökiga kläder som jag skulle ta på mig igen
när det var dags att åka hem igen. Så jag behöll mina kläder av så mycket som
möjligt haha, nä men jag klarar inte av röklukt speciellt mycket och jag förstår
att det måste vara jobbigt när man skäms för att det luktar såpass illa som det gör.

Hur som helst var den överraskningen hur nice som helst och den blev ju som sagt
jätte lyckad. Det värsta som finns med överraskningar är att dem inte blir som man
tänkt sig. Men nu tar jag och berättar om min dag idag (fast fredag och inte lördag).

Det hade blivit fredag och jag hade en tid hos vårdcentralen för att förlänga min
sjukskrivning, men efter jag hade varit där. Så tänkte jag på att jag måste ju helst
skriva in mig på arbetsförmedlingen eller iallafall ändra så det inte står Alingsås
och att dem ändrar till Falköping osv, så jag tog mig dit och det var stängt för
klockan var snart nio och dem öppnade klockan tio. Gick en sväng och såg
att apoteket var öppet så jag gick in där och handla för närmare 200 spänn
tror jag. Men det var typ 40 minuter kvar tills klockan skulle bli tio,
så jag gick in på ett café och köpte mig en ostfralla och en MER.

Den var riktigt god så den slank ner jävligt snabbt och jag fick ödsla tiden på
facebook i mobilen en stund och sedan tog jag mig över till arbetsförmedlingen.
Fixade av det mötet där och gick vidare till en TV-Spel butik och frågade lite
om priser till Sega Megadrive och kika lite på spel han hade att erbjuda osv.
Sa att han skulle lägga dem åt sidan tills jag kollat med min bror om han hade
konsol och spel till salu innan jag kanske köper alldeles för dyrt i butik eftersom
dem måste ju ta ut lite högre för service, lokalen dem äger osv.

Så när jag väl hade kommit hem från detta äventyret hade klockan nästan blivit
tolv och jag gick hemifrån klockan åtta. Så en bra promenad hade jag fått idag
och jag kikade om det fanns någon tvättid och jag skrev upp mig på 12-17 tiden
och då hade jag runt 10 minuter på mig innan min tid börja :D

Jag satte igång en maskintvätt och när jag väl kommer upp till datorn igen. så hade
jag fått meddelande från mitt ex om att jag kunde få vara hundvakt om det gick och
om jag hade lust. Blev såklart jätte glad eftersom jag velat passa honom ett ganska
bra tag nu, så jag sa såklart att det vill jag gärna även om det kom väldigt
oförberett osv (gillar att planera dagarna med bra framförhållning).

Så nu ligger Max bakom mig och sover (kl är just nu 01:20) och jag ska nog göra
samma sak som honom. Lägga mig och sova några timmar innan det är dags att
gå utanför dörren för att rasta honom. Han har pussat på mig MASSSSOOOR,
så jag känner mig älskad utav honom även om han ändrat sig en hel del i sitt
beteende men det är inte så jätte konstigt. Så vi har gått en längre promenad
eller ah vi var ute en bra stund iallafall men jag orkade inte gå så länge men
vi var ute kanske 40 minuter eller nått sedan har jag rastat honom 2 gånger
efter det och nu är det dags för att sova.

Nästa helg är det alla hjärtans dag och då kommer Emma till mig.
Har redan en del planerat och jag har två grejer som är lite hemligt så
det kan jag inte skriva ut eller prata om. Men det är två saker hon kommer
bli glada över och sedan får vi se vad vi hittar på för något. Ut och käka
någon god mat någonstans eller om vi lagar något hos mig och sedan prata
vi lite om att kanske göra något speciellt också, typ bada eller discobowling
men när det gäller bowling så är det ju roligare om man är fler.

Hur som helst är detta ett insane långt inlägg och jag ville egentligen bara
skriva varför jag varit upptagen såpass mycket nu denna senaste veckan som varit.
Men nu vet ni om ni har undrat, säger ni istället för du eftersom det är lite finare.
Du vet väl att jag är ju lite fin i kanten och då pratar vi blått-blod:ska, lite kungligt
alltså! Nä skoja bara, nä men godnatt och ha d fint!

Har inte tagit mina tabletter! – Version 16.02.02

Oj va grejer som har hänt den senaste tiden.
Kommer dock välja att inte ta upp några saker utav det som
hänt utav dem negativa delarna. Men jag mår fortfarande väldigt
bra och som min titel lyder, så har jag inte tagit mina antidepressiva
tabletter på snart en vecka. Och det kanske inte är speciellt smart för
att jag kanske märker av det snart och att det inte är hållbart efter ett
litet tag att vara utan dem. Men känner mig begränsad med dem både
känslomässigt och att vården vill hålla kvar mig från att börja arbeta
och ta dem ett tag till innan dem anser jag är okej för att testa att
börja arbetsträna igen. Men jag vill inte vara passiv i mitt mående,
alltså jag har inga toppar eller dalar och eftersom det går såpass bra
i mitt liv, så vill jag gärna komma över mitten sträcket och jag känner
att jag närmare toppen på mätaren pga att jag slutat ta tabletterna.

Det börja med att jag slarva om jag inte redan skrivit det.
Men sedan strunta jag i det, sedan glömde jag ta med dem till Emma
över helgen och jag har inte tagit någon mer sedan Onsdag tror jag.
Så än så länge känns det iallafall bra och jag ska prata om detta med
dem på vårdcentralen om detta, för jag vill inte fortsätta ta dem (helst).

Jag har alltid varit anti emot att ta tabletter även om det är huvudvärks-
tabletter och dåvarande flickvän fick tjata på mig för jag hade sådan
huvudvärk ibland. Så jag är väldigt anti emot att ta tabletter bara för att
man mår på ett speciellt sätt. Jag hoppas att detta året blir helt awesome
men det känns som det kommer bli det, så mycket att se framemot och
även min önskan om att få börja arbetsträna på något lämpligt ställe så
jag kan få in en lön istället för sjukersättning osv. Få den sociala biten
som jag behöver och få känna att jag är en del utav samhället och att
jag faktiskt gör nytta, för just nu har jag varit hemma från arbete pga
min rygg och att Samhall inte lyckats skaka fram något som jag klarar
av. Så denna gången ska jag gå genom Arbetsförmedlingen och då
kommer det troligtvis/förhoppningsvis gå betydligt mycket bättre.

Över till roligare bitar!
Jag var nu i helgen hos Emma och den var lite speciell kan man säga.
Speciell på ett mindre bra sätt men vi gjorde så gott vi kunde för att kunna
njuta och mysa med varandra utan några tråkiga tankar. Men det var det ena
efter det andra som hände och humöret var svårt att hålla uppe för Emmas
del då det hände saker titt som tätt både på lördagen och söndagen.
Så vi båda tyckte väl att det var sämsta helgen vi har haft ihop och den
gick otroligt snabbt också. Så det blev att sakna varandra redan innan
sista natten ihop hade gått för man visste att imorgon åker man hem igen.
Men beroende på hur schemat ser ut för Emma i helgen, så kanske
jag åker till henne på lördag och stannar tills måndag morgon.

Nu snart är klockan halv sex på morgonen och jag ska ringa vårdcentralen
och försöka få en ny tid. För jag hade en tid igår men jag råka somna och
snooza bort alarmet och därmed kommer jag få betala säkert 100:- för jag
missade tiden. Men det är lugnt men ändå trist, för jag satt bara och väntade
i köket på min pall på att klockan skulle ticka iväg, men tog och vila 40min
innan jag skulle upp (men blev ju lite mera). Hur som helst är ärendet att
få min sjukskrivning förlängd och ska även dra upp detta med träning på
recept som jag har. Jag vet inte om det har gått ut för det står inte men om
det har gått ut så vill jag att dem skriver ett nytt så jag kan börja träna och
stärka upp kroppen. Även nämna att jag tror jag har sömnapné och behöver
få tips eller råd på hur jag ska gå tillväga med det problemet.
Haft det några år och är helt säker på att det var innan min viktuppgång,
så jag vet inte riktigt varför jag fått det, men är det kroniskt lagt så är det
ifrån min s.k pappa för han har det och en maskin han bör sova med.
(hoppas inte jag får en sådan).

Jaja nu ska jag sätta fart och göra mig i ordning.
Jag ska se hur min dag blir, får jag ingen tid idag så blir det att försöka
orka åka iväg till Göteborg för att träffa min mamma. Och jag kommer
inte ta mitt feta arsle tillbaks till Falköping senare idag, så det blir att sova
över hos mamma tills imorgon. Får inte glömma att ta med min trimmer så
hon kan klippa mig, för det börjar bli lite långt igen.

Jaja långt inlägg och lite splittrat men ville få ur mig lite och
därav har jag min blogg där jag skriver ner all dess nonsens :P




Har ni frågor om något så
ställ dem gärna på något YouTube klipp jag äger eller i boxen till vänster här
på bloggen (får mail när jag får ny fråga). Annars om ni inte vill ha svar direkt
så kan ni kommentera här på bloggen men det är inget jag rekommenderar.

Lite roliga saker – Version 16.01.27

Visste ni att jag har blivit anklagad för ett par år sedan att ha hackat våran stora
bloggare och numera YouTuber Alexandra Nilsson aka Kissie? Jag tittade tillbaks
i min blogg och hittade lite kort så jag gick ut på nätet och hitta lite grejer som har
med mig att göra. Förr i tiden gillade jag henne inte men hon är så förändrad och
blivit mogen och är en bättre människa för övrigt och tycker inget annat annat än
gott om henne. Men ni ska få se korten jag hittade på nätet som gjorde mig känd
i ungefär 1 vecka och fick en massa läsare för att min fd hade kommit åt hennes
konto (låg ute på flashback och han tog över kontot snabbt och skrev en massa
på hennes twitter för att hjälpa mig). Dock var detta inget jag bad om men var
ju snällt även om jag blev anklagad för att ha hackat henne.

Lägger in en massa bilder från nätet nudå:

Så som ni förstår blev det en del anklagelser mot mig när jag inte hade gjort något.
Men som sagt, jag vet inte hur man hackar någon och detta var en fd kompis som
hade skrivit dem texterna på hennes twitter för att hjälpa mig (utan min vetskap).

Men något annat roligt som inte har med detta att göra är att jag älskar att skrämmas.
Iallafall om reaktionen är bra och nu i helgen (tror det var lördag natt) så när jag och
Emma skulle gå och lägga oss, så fråga hon om hon skulle hämta lite vatten till oss
och jag sa ah gärna eller nått liknande. Så när hon stod och fixa vatten och spolade
så smög jag in i hennes vardagsrum där det var nersläckt och luta mig in i hörnet av
rummet. Hon gick förbi och jag trodde jag mötte hennes blick men hon såg mig aldrig!
Hon blev lite halv skraj och tänkte vafan gömmer han sig, en kort sekund gick tankarna
"Har han ens varit här för han kan inte ha gömt sig någon annanstans!?".

Hon gillar inte att bli skrämd så hon hoppade upp snabbt i sängen för hon trodde jag
kanske hade lagt mig under sängen för att skrämma henne. Så när hon bad mig komma
fram så skratta jag bara och visade henne vart jag stod. Så himla kul att busa lite och
Emma kan helt random bara skicka iväg meddelanden "SAKNAR DIG!" eller som nu
innan hon skulle lägga sig "Så kär i dig". Snart helg igen så man får träffas och mysa!
Nä nu har jag skrivit om 2 olika saker som var rätt roliga, hoppas ni hade en trevlig
läsning men nu är det nog dags att gå och lägga sig för min del.

Känns mig lite konstig – Version 16.01.26

Som jag skriver i titeln med dagens datum aka Version som jag kallar det.
Så känner jag att det känns lite konstigt att jag har fått må bra såpass länge nu.
Mår jag faktiskt såhär bra eller känns det bara så? Allt verkar gå väldigt bra för
mig i mitt liv och jag brukar inte få må bra länge så det känns lite overkligt att
jag ska ha denna turen i livet att det känns bra för engångskull.

Jag känner mig omtyckt och älskad för den jag är.
Dem jag har mött i mitt liv har alltid tyckt om mig och det är många som gillar
att jag tänker såpass vuxet och moget. Jag är ju en ganska lugn och sansad person
men har ju mina ryck såklart men dem måste nästan triggas igång eller om jag blir
övertrött så kan dem dra igång.

Jag pratade med Emma om detta igår över telefon att vi är en bra matchning för
varandra. Eller ah, det var hon som sa dem orden men jag känner exakt samma
så det kändes lite konstigt att hon sa något som jag tycker exakt samma.
För jag är lugn och smittar av mig det på Emma och hon är mer åt det spralliga
och flummiga som gör att jag kommer in i det läget. Och vi pratade även om
våran relation och hur den går kan man väl säga. Jag har sagt att jag går all-in
på henne för jag vet vad jag vill ha och det är hon och hon gillar ju mig och är kär
och saknar mig så det gör ont osv. Låter ju jätte bra eller hur? Det är det också :)

Jag fått frågan om Emma är min flickvän ännu vid några gånger och samma svar
har dem fått varje gång. Nej vi är på g fortfarande men det går verkligen jätte bra
mellan oss och det känns super bra känslomässigt osv. Saken är att hon varit i ett
långt förhållande och vill hitta tillbaks till sitt rätta jag igen innan hon hoppar in
i något och jag är okej med att hon behöver lite tid att hitta tillbaks. Sedan som
jag sa till Emma igår över telefon, så spelar det ju ingen roll vad för status man
har som t,ex Singel, Upptagen, Förhållande osv. Huvudsaken är ju att man trivs
ihop och att det känns bra och jag känner mig trygg och omtyckt av henne så det
gör inget att vi fortfarande är på g, varför rusha in i något? Pirret man har kommer
ju finnas kvar längre om man tar det sakta och det är ju bara bra :D

Nä så jag är nöjd med hur den biten går som sagt.
Men många är nog vana vid att gillar man varandra så binder man sig snabbt.
I denna relationen som jag har med Emma så är det inte så, vi tar en annan väg.
Något som var ett intressant ämne vi kom in på är också att jag är ju väldigt
offentlig och kanske skriver lite väl mycket privata saker kanske.
Jag är väldigt öppen med vad jag tycker och känner och varit det ute på nätet
med hur jag känner för Emma och det är ju starka känslor som bara blir större
och större. Medan hon är mer privat av sig och inte målar ut hennes känslor och
tankar på nätet och hon undra om det känns konstigt att jag inte får någon
feedback på det sättet som jag visar henne. Jag svarade henne att jag är inte
orolig över att hon går bakom ryggen på mig och att det ska låta bra osv.

Eftersom hon pratar om mig till alla i sin närhet som hon känner att hon
kan öppna sig för och som är nyfikna på hur det går mellan oss. Hade hon dock
aldrig pratat om mig för sina vänner och släkt på något sätt eller nämnt mig hade
det kanske kunnat ligga illa till. Har ju varit med en hel del lögner från dåvarande
flickvän som var otrogen och hade annat vid sidan av från dag 1 så den går jag inte
på någon gång mer.

Sedan ser jag väldigt tydligt vad hon tänker/tycker om mig med hennes blick in
i mina ögon när hon säger "Joacim, jag är kär i dig" och ler. Gissa om jag blir helt
varm i hela kroppen och det bara pirrar av lycka när jag är kär i henne. Kärleken
går alltså bra och det visas på mitt mående väldigt tydligt. Sedan på sex veckor så
har vi umgåtts fem av dem helgerna, så det säger också en hel del på hur ofta vi får
till våra träffar.

Du är det som betyder – Version 16.01.25

Jag har nu kommit hem från Emma som bor i Trollhättan och som jag även har nämnt
i min blogg tidigare. Tjejen som betyder såpass mycket att man blir tokig, hon är i mina
tankar hela tiden och det får mitt hjärta att le. "You make me complete".

Nu i helgen fick jag en fråga om jag saknar mitt ex, men hon är inte i mina tankar längre.
Jag släppte ju henne för länge sedan och inga saknad alls på det sättet. Men man skildes
ju inte som ovänner och därför undrar man ju såklart hur det går för henne osv.
Inte för att man är nyfiken, utan för att hon betydde ju mycket för mig under
dem åren man var tillsammans och det slutade ju rätt av sådär.

Dem jag går runt och saknar i mitt liv är 3 personer i mitt liv till och från.
Min härliga morfar, min mamma och min goa Emma och även min son Max.
Hur som helst har jag iallafall gått vidare och jag mår jätte bra, det känns härligt
att allt bara flyter på.

Apropå att sakna någon så satte den känslan igång direkt efter jag fick kramat om
Emma en sista gång nu på morgonen. Hon gick iväg till sitt jobb och jag satte mig
på bussen mot Skara för att byta till bussen till Falköping. Det känns ändå bra för
nu stannade jag en extra natt och om hon inte har planer för helgen med
jobbarkompisarna. Så dröjer det ju inte allt för länge innan jag får
vara med henne igen.


Något jag är lite knäpp med är att jag kan bara börja le eller skratta lite smått när
jag är med Emma för jag tycker det känns så himla rätt med henne. Asså jag trivs
med hennes närhet och det känns bara så bra helt enkelt. Jag har alltid skrivit
mestadels tråkigheter och inte highlight:at dem bra delarna i livet speciellt mycket.
Så jag tänkte jag kunde försöka få ner allt i ett bra inlägg. Det känns för övrigt väldigt
skönt att få börjat blogga igen så man får ur sig en massa och det blir lite att bollar med
sina tankar med sig själv när man ser vad man skriver osv.

Just nu önskar jag det var sommar så man kunde hitta på lite mer saker ute.
Nu är det slask, isgator och en hel del hård tråkig snö kvar här i Falköping och jag
hade velat göra så många äventyr och utflykter. Om jag inte minns fel så berättade
det för Emma nu i helgen och vi kom in på hur härligt det hade varit att åka till ett
varmt land och bara softa och äta gott. Jag har ju såklart rekommenderat Thailand
och hur billigt det är där nere för dem fickpengarna man tar med sig ner dit.
Så vi sa det att vi båda ska spara pengar så åker vi ihop ner dit :D
Ser framemot att få åka ner dit ännu engång och även visa Emma hur härligt och
skönt det är där nere. Så jag ska lägga undan pengar till det semestermålet med henne.

Som ni hör (läser egentligen dåva) går det väldigt bra mellan oss och känns fortfarande
pirr i kroppen av hennes pussar och kramar. Så himla glad att jag fått träffat henne som
ni förstår. Det bästa sättet för mig att förklara hur glad hon gjort mig är att jag skulle
kunna dansa här hemma och då gillar jag inte att dansa haha. Man blir ju helt sprallig
och drömmer sig bort när man tittar på henne.

Nä det blir lite långt nu, får avsluta så jag inte påbörjar en bibel med 539 sidor.
Ha det insane bra nu alla härliga människor, för det ska jag ha.

Känner mig glad inombords – Version 16.01.20

Igår (Tisdag) fick jag inte gjort speciellt mycket men idag har jag allt fått
gjort mer än vad jag trodde jag skulle orka. Det stora projektet för min rygg
var att slänga i två maskiner tvätt (orkar oftast bara ta hand om en åt gången).
Men det gick galant, märks väl imorgon ifall jag klarade det fint eller inte.
Tänker inte längre på ergonomi och vilka rörelser som är bra eller dåliga
eftersom det tar sådan energi att ha det tänket.

Hur som helst så vaknade jag klockan 02:00 och var hur pigg som helst.
Jag försökte somna om men hade ställt klockan på 5 då jag skulle tvätta
klockan 7, men det blev inget mer sovande för min del. Jag försökte tills
klockan var 04:35 eller något sen gick jag upp, så det blev att jag somnade
till på kvällen istället och vakna vid åtta.

Jag fick ändå plockat en del här hemma och klippt i sönder lite kartonger
från sängen som var gigantiska, så det får plats i min dramaten :D
Kände mig lite gammal när jag väl började använda den, men den funkar
ju lika bra för en ung som en gammal människa. Man sparar mycket på
kroppen med att köra en vagn istället för att bära tungt för axlar,rygg och
armarna. Speciellt om man ska gå en bit som jag behöver göra för att handla.

Hur som helst!
Angående mitt mående så känner jag mig på nått sätt lycklig i den situationen
jag är i livet just nu. Jag fixar och donar här hemma och gör det fint i min lägenhet,
när det är grejer som behövs göras så ordnar jag upp det. Allt flyter på i livet och
sedan är det extra härligt att det känns såpass bra mellan mig och Emma.
Där är kategorin med fjärilarna i magen som kommer in, så himla glad
och blir varm i kroppen av att höra hennes röst och hennes skratt eller
när hon är på glatt humör. Som nu på kvällen när vi pratade nästan
i två timmar, så var hon jätte glad över lite nyheter hon hade fått
höra på jobbet. Så jag blev glad för Emma är glad, så som det
ska vara eller hur? Det smittar ju väldigt lätt av sig om någon
är lycklig eller glad över något.

Sedan att mitt intresse för YouTube har gjort stora framsteg så som jag ser det:
Fått väldigt många nya prenumeranter och man får komplimanger för det arbetet
man lägger ner på sina videos. Så det är roligt när man får respons på sitt verk.

Jag har även börjat tänka en hel del på livet i sig med vad man vill uppnå osv.
Det var en del frågor jag fått in som jag ska ta upp i min Q&A Video där jag
kommer besvara 108 frågor (kanske gör flera delar eftersom jag fick så många
olika frågor om allt möjligt). Men en utav frågorna var "Vad är din dröm, vad
vill du uppnå i livet innan det tar slut" och det rörde till det ordentligt för jag
har inte tänkt i dem banorna på väldigt länge. Men jag är snart 28 och jag
vill nog ändå kanske skaffa barn även om jag varit lite skeptiskt till att det
kanske inte är det bästa alternativet då jag har problem med ryggen osv.
Men det är något jag numera funderar på att jag skulle vilja uppleva den
biten, samtidigt som jag vet hur livet är och vilken värld vi lever i.

"Det var bättre förr" på väldigt många plan och jag känner att det är lite
dumt när det är mindre och mindre saker i världen och i ens liv som blir
sämre. Tänker alltså på arbeten, tänker på allt kaos det är i världen och
sedan tror jag det säkerligen kommer bli ett nytt världskrig snart med
Putin i fronten eller att han är inblandad i det hela. Men är man lite
egoistisk och tänker på sig själv och känner efter vad man vill ha,
så varför inte en härlig familj med någon man älskar?
Låter inte fel, men det ska ju kännas rätt också.

Så jag tror den biten har jag nog ändrat mig ganska mycket på.
Vet att jag kommer bli en väldigt bra förälder och alla barn gillar
mig vare sig jag vill eller inte. Jag är som deras kompis och dem
drar iväg mig och vill leka osv. I mina ögon så syns barnen och
dem får den uppmärksamhet dem behöver och det är nog därför
jag har varit såpass populär bland småbarn. Och detta ämnet kom
mig att tänka på något jag pratade med Emma om i telefon för en
stund sedan.

Jag vill ju börja arbetsträna snart även om dem på vårdcentralen sagt
lite att jag ska ta det lugnt och ta mina antidepressiva tabletter och vänta.
Men jag vill påbörja livet igen och få den sociala biten tillbaks i mitt liv
och känna mig nyttig även om det bara är några få timmar man orkar.
Men det här med småbarn, jag hade velat testa på att kanske jobba på
ett dagis och eftersom på dagis brukar ha vilostunder/sovstunder så
kan jag ju joina dem och sedan jobba vidare efter ha vilat ryggen lite.

Arbetsförmedlingen ville hjälpa mig att hitta en arbetsplats som har
utrymme för vilorum där man kan ta paus en stund för att sedan kanske
fortsätta jobba ett par fler timmar. Så jag är lite taggad på att sätta igång
livet med mer struktur som jag gillar i mitt liv. Att gå hemma är inte min
grej och dem som står mig närmast är väl dem som faktiskt vet om det.
Annars tror jag det är några som kanske tror att jag tycker det är skönt
att bara vara hemma , sitta vid datorn och spela spel men riktigt så är det
inte om man ska säga sanningen. Efter vad kan det vara nu.. 4 år?
Som jag mer eller mindre varit hemma (provat att jobba men inte funkat
under den perioden) och det blir inte kul i längden, jag har inget socialt
liv mer än det jag har på Skype och när jag träffar min bror och hans tjej
eller numera Emma då. Så annars är mitt liv ganska grått även om jag ser
väldigt mycket nuförtiden positivt på mitt liv. Försöker alltså inte fokusera
på dem tråkiga bitarna utan lägger energi på dem bra sakerna i livet istället
och hittills går det rätt bra. Men det är inte lätt för den perioden i livet då
jag inte kunde tänka positivt har jag varit väldigt länge.

Det verkar som att jag är på skriv humör idag för inlägget blev väldigt
långt jämfört med tidigare inlägg. Kanske lite splittrat med ämnen och
hoppigt men så blir det ibland.

Är det något ni vill veta, så kommentera gärna så kan jag försöka besvara
era frågor eller funderingar så snart jag ser det. Ha d fint nu för det ska jag
ha det. Ska stänga ner och gå och lägga mig (kanske äta något snabbt innan).

Gjort nytta idag igen! – Version 16.01.12

Jag somnade närmare halv fem på morgonen för jag var uppe
och pyssla och fastna vid alla dessa roliga YouTube klipp som
finns där ute. Min bror var med i denna videon som jag fick lagt
ut igår på min kanal om ni vill kika :)

Det blir lite roligare då min bror är med i mina videos eftersom då

har man någon att skoja med och vara lite flummig. Annars är jag
väldigt seriös och allvarlig kanske och har en mer neutral ton i alla
mina klipp där jag är själv. Så det är roligt med lite variation på hur
mina videos ser ut.

Vi har ju även gjort Bean Boozled Challenge tillsammans!

Kan länka den också ifall ni har missat den :D

Och sedan våran spelserie då vi spelar Minecraft tillsammans med regeln
med att inte vara uppe på ytan. Utan bara under marken och vi utgår ifrån
ett berg som vi gröper ur. Kan länka det första avsnittet så får du bestämma
själva om ni vill se fortsättningen, inte alla som gillar spel videos men vanliga
videos eller challenges är ju kul att titta på :D

Men hur som helst!

Jag var riktigt seg när jag vakna strax innan tolv och bestämde mig
för att skriva till Emma. Påminde henne om att felanmäla hennes spis
men hon såg inte mitt meddelande fören hon var påväg hem.
Dock så skrev hon att det var snällt av mig att påminna henne.

Sedan satte jag mig vid datorn en stund innan jag satte igång att träna.
Jag åt min frukost som lunch istället och det blev 3 ägg, sedan var det
dags för mig att börja promenera mot vårdcentralen och jag spelade
in samtidigt. När jag väl kom hem visade jag ännu engång min griffel-
vägg och bad er som är prenumeranter på min YouTube kanal att
kommentera om ni vill vara med på den. Har samma stil med
namninsamling i min spelserie som jag har 52 avsnitt utav ute nu :D

Hade tänkt handlat idag men det blev inte så eftersom jag var väldigt
trött efter min promenad på 40-50 minuter och lite kö på vårdcentralen.
Jag har inte någon mat hemma så jag hade behövt handlat på ICA eller
något, men jag orkade inte det hellre. Så när jag väl kom hem och fixa
i ordning lite mat så pratade jag med tjejen man har kärat ner sig i totalt
medan jag fixa i ordning maten och käka den samtidigt som vi prata i
telefon. Blir så himla glad utav att höra hennes röst och saknar henne
med engång, fast det är ju bra att sakna någon så det känns extra
speciellt när man väl ses sen.

Jag och min bror har väntat ungefär 4-5 månader på att Diablo 3's
nya säsong ska börja och nu på fredag så öppnas portarna för säsong 5!
Så denna helgen blir det inte att träffa Emma tråkigt nog, men vi har
ändå spenderat 4 helger irad nu så det borde kännas rätt okej ändå med
att få längta lite längre efter en träff igen. Det är dock lite jobbigare
ibörjan när man är såpass kär som man är, att tycka att det är okej.

Spel går aldrig före relationer men eftersom jag bestämt med Victor
sedan flera månader tillbaks att vi ska spela in första dagen ihop då
det går live. Så känns det lite som jag sviker min bror om jag hade
skitit i det, sedan vill jag ju båda delarna. Får jag bara spelat då det
är som allra nytt så är det färdigt sen, det är ett spel man spelar när
man har lust och inte på speciella tider osv. Så får jag denna helgen
så är det lugnt sen :P

Emma har tidigare varit tillsammans med en spelnörd som jag varit
tidigare, så hon har lite förståelse som tur är för att man vill gärna
spela då det är nytt och precis kommit ut. Så jag behöver inte känna
att hon tycker jag är knäpp som väljer "spel före henne" för så är det
ju inte, hade lätt valt bort att spela med min bror för att vara med den
jag tycker om såpass mycket. Men eftersom hon har förståelse och jag
pratat med min bror om detta såpass länge, så vill jag ju detta.
Nä ska inte babbla om detta mera! :P

Hur som helst!
Vet inte om jag nämnde det tidigare men Emma är väldigt speciell
om man jämför vilka relationer jag haft tidigare. Hon är sprallig, busig,
skrattar ofta, flummig och väldigt framåt och vill hitta på saker och
kommer med idéer på vad man kan hitta på osv. Det blir lätt nu att jag
kanske skriver "minus-tecken" på dem jag varit med tidigare men nu
vet jag ju vad jag söker hos en tjej och detta är en helt klar förbättring
på vad jag gillar och vill ha. Jag vill ha Emma och den saken är klar!

Hon är sååå snäll och go, hade velat bli hennes siamesisk tvilling :P
Nä men jag hoppas jag fått er att förstå att jag tänker gå all-in på
att det blir jag och hon sedan hoppas jag att det fortsätter i denna
stilen som det gjort hittills.

Jag känner att jag vill göra en massa med henne också eftersom hon
gärna vill hitta på saker men nu är det ju vinter så det blir lite jobbigare
att hitta på saker just nu. Men tänk er att bara ta med en filt och lägga sig
ute på någon gräsmatta och ha med lite fika och bara chilla med lite musik
också. Eller ta sig till någon strand och grilla lite på förkvällen och kanske
försöka få ihop ett gäng, eller varför inte resa ihop någonstans? :D
Ah finns mängder med tankar som åker runt och det finns inget stopp riktigt!
Jag mår så himla bra just nu och jag tror det handlar om att jag är nykär och
även att alla andra kategorier funkar som dem ska och allt bara ordnar upp
sig men jag är ju också duktig på att ta tag i saker om det får vara i min takt.

Jaja ska inte skriva mera, kände för att få ur mig en massa bara :D
Är det något så kommentera gärna här på bloggen eller i ett utav
mina youtube klipp. Hade varit roligt att göra en Q&A video om
jag får ihop tillräckligt med frågor, men jag behöver nog lite mer
läsare igen på bloggen/tittare på min youtube kanal innan jag
får ihop tillräckligt med frågor som jag kan besvara.

Vilken ändring på livet! – Version 16.01.11

Jag har sedan drygt ett år sedan inte skrivit något överhuvudtaget på min blogg.
Men det är en anledning till varför jag inte velat berätta om mitt liv här.

Hur som helst har det hänt en hel del på detta året som gått sedan jag skrev sist.
Ni som känner mig eller har följt mig på andra sociala medier vet att jag inte längre
bor kvar i Alingsås och är inte längre tillsammans med Caroline. Om jag ska fatta det
hela väldigt kort och snabbt för att ni ska få en överblick över vad som har hänt.
Så tänkte jag att jag kan skriva allt som punkter istället för långa texter om varje
bit i mitt liv som ändrats eller varför saker och ting har hänt.

• Fortfarande sjukskriven för er som undrar.
  Men är snart redo igen för att arbetsträna, men har
  en del saker att ta itu med först innan det är dags.
  
• Caroline som jag var tillsammans med var inte sig lik
  efter en sak som hände och blev en tjej jag inte kände
  och det ändrades inte tillbaks på ungefär ett halvår.
  
• Det blev ett ultimatum, flytta isär och vara särbo eller att
  jag flyttade ifrån hennes mammas lägenhet och det tog slut.
  Valde att flytta ifrån henne och att förhållandet tog slut,
  då jag känt mig singel senaste halvåret där ändå.
  
• Jag letade efter boende och var på visning på en lägenhet
  i huset bredvid min bror och hans tjej, men blev tillslut att
  köpa deras lägenhet och dem köpte en större lite längre ner
  på gatan.
  
• Detta är alltså första gången jag lever själv i eget boende och
  det går prima. Gör vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.
  Ingen säger till mig om något eller stökar ner och sen klagar.
  Jag har min ordning och reda och då förblir det ett "städat" hem.
  Dock har jag en del flyttlådor kvar att ta itu med, men det är tufft
  att ta den biten då allt annat ska göras också. Ställs ju en hel del
  krav på min rygg som den inte är van vid.
  
• Köpte mig ett redigeringsprogram för strax över 900 spänn till
  min YouTube kanal som jag försöker fokusera på och det har
  blivit min nya hobby/intresse. Kommer få in småpengar från
  det också och kommer säkerligen öka med tiden om jag håller
  igång den så som jag har gjort nu några månader.
  
• Mår ju allra bäst med någon vid min sida och eftersom jag känt
  mig singel över ett halvår nu i skrivande stund. Så gick jag ut på
  mobilen och testade appen Tinder där jag fick kontakt med några
  som inte var något att ha. Sedan matcha jag med en som jag har
  blivit riktigt ner kärad i och träffat 4 helger efter varandra nu.
  
• Emma heter tjejen jag fick kontakt med och är väldigt olik dem jag
  varit tillsammans med tidigare. Sprallig, mängder med energi,
  flummig, rolig och hennes skratt gör än väldigt varm inombords.
  Det som är härligt är att det är ömsesidigt med känslorna också!

Det var lite vad som har hänt och hoppas på att få tummen ur röven att skriva
snart igen. Velat skriva men som sagt, har funnits en anledning till att jag gjort
uppehåll. Jag spenderar mycket tid till min YouTube kanal och hoppas på att
den ska få mer spridning.

Energin är nollställd – Version 15.03.06

Igår var jag och Caroline ute på en sväng med Max och var med hans tjejkompisar Itsumi och Lii.
Och efter vi hade varit ute en stund och dem fick springa lite fritt i ett inhägnat område så var jag helt
färdig i ryggen. Jag har haft väldigt ont för övrigt sista veckan nu för jag gjorde en dum rörelse, väldigt
klantigt gjort. Ställde ner mina skor från skohyllan och böjde mig ner för att lägga dem på golvet för att
sedan ta på mig dem, smack så fick man väldigt ont. Tog en dag så gjorde man nästa misstag för veckan,
står upp och tar på sig strumpor och böjer sig fram på ett ben för att ta på ena strumpan, smack så fick
man svin ont igen. Jaja smärta är ju inget nytt för min del och det är ju inte farligt att jag får det men det
är väldigt onödigt att ha det. Ibland orkar jag inte gå “omvägar” för att slippa få smärta för det tar sådan
energi att hela tiden tänka på hur jag INTE får göra.

Hur som helst mår jag rätt bra med mina tabletter jag tar för mina självmordstankar och planer för att
utföra mina dumma idéer. Dem spökar långt bak men dem är inte alls nära längre eftersom jag numera
orkar tänka lite mer positivt på vad jag har uppnått på så kort sikt. Bortser man från alla tråkiga bitar med
att vara långtidssjukskriven pga min rygg och att inte kunna leva ett normalt liv för detta, så har jag ju det
faktiskt väldigt bra. Jag har en hjälpsam sambo som jag kommer bra överens med (bråkar aldrig) och vi
har våran son Max (det är våran hund om ni är nya på bloggen) och våran lägenhet vi fick köpt relativt
billigt och är nu värd mer än vad vi fick den för och även lyckats åka utomlands 2 gånger på strax över
två år. Jag och Caroline har tänkt på att åka tillbaks till Thailand i december månad eller januari över
en vecka (eftersom vi har hund nu, så kan man inte bara åka iväg en längre period).

Men vi får se hur det blir med den punkten, det är en hel del saker som kommer hända detta året på
den ekonomiska sidan då jag blir helt utförsäkrad och kommer inte få in några pengar. Dock kommer
jag få aktivitetsstöd under 3 månader och sedan återupptar min sjukpenning från FK igen.
Det ska inte bli några problem säger Caroline ekonomiskt sätt men jag blir bara väldigt nojig eftersom
det är ungefär fyra tusen mindre för min del i tre månader. Det är rätt mycket pengar ändå…

Hur som helst har Caroline väldigt bra koll på den biten och jag litar på henne även om min
oro för sådana bitar alltid tar över. Jag är något segare att hänga med i svängar när det gäller
räkningar och den biten så Caroline har tagit sig på den biten att klara av det. Hon tycker det känns
skönt att ha kontroll och jag litar ju på henne när det gäller vårat sparande och vad vi spenderar osv.
Vet tex att mitt “ex” eller flört jag nästan flyttade till hade en väldigt speciell syster som frågade mig
om jag kunde ta SMS-lån åt henne. Jag trodde hon skojade men hon behövde pengar till blöjor
och dagen innan hade hon köpt ett svin dyrt nagel-set som hon skulle “få in pengar på” som
misslyckades totalt. Gjorde såklart inte det och tänkte, vem fan har så dålig koll på ekonomin
så man inte har råd till basic saker till hemmet och till sitt barn. Ens barn går la först?
Vissa personer ska inte ha barn säger jag bara… Detta var inte en engångsföreteelse
utan dem hade flera SMS-lån och killen i det förhållandet hade ett olagligt körkort.
Man hör direkt vilken nivå dem människorna levde i, inget jag hade velat vara nära.

Jag är den personen som alltid vill göra rätt för mig och vill inte bryta några regler så
man får någon som snäpper än på fingrarna då man gjort något fel/mindre bra.
Så många tycker tex jag och Caroline är löjliga som betalar TV licensen haha.
Det är en konstnad som vi tycker är HELT ONÖDIGT! Eftersom vi inte tittar
på TVn överhuvudtaget. Sedan vi köpte våran TV (haft den i kanske 3 år) så
har vi nog inte tittat ens 10 timmar, dock har vi kopplat in den till Carolines
laptop och där kan man ju titta på TV4play osv.

Jaja orkar inte riktigt skriva mera nu och vi får se när jag skriver igen.
Men jag lever iaf och mår relativt okej ändå. Jag blir lite trött av medicinen
tror jag och har lagt flera timmars sömn extra per dag nu ett par veckor.
Sömn är skönt men det känns som dagarna rinner bort och det kan ju
vara rätt bra ändå att jag känner så eftersom det är en del grejer som
är på gång. Dyslexiutredning som ska göras om, nollställda min
sjukersättning, kanske hundutställning (om vi får hjälp dvs som
det blev sagt igår, jävligt roligt) och kanske då till värmen i
slutet av året (mår väldigt bra utav värmen för min rygg).

“Ny studie: Ungas självmordsförsök kan halveras” – Version 15.02.05

Håller helt klart med dem i klippet.
Man måste prata mer om hur man mår så fler personer kan räddas.
Det är känsligt när det blir allt för privat och jobbigt för stunden, men att få hjälp
när det behövs är något som är jätte viktigt. Det fick jag för inte alls länge sedan.

För er som missat lite hur jag mått det senaste, ska jag förklara lite vad som har hänt för bara några veckor sen.
Men tar lite gammalt först, som tidig ungdom började med mina självmordstankar och även gick över till försök.
Jag lyckades inte med mina mål och jag mådde såpass dåligt även då jag hade personer att prata av mig oss
(och skrev av mig). För något år sedan eller två, blev jag kontaktad av en sekreterare till programmet "Malou efter tio"
för att jag hade skrivit om ett utav mina försök här på min blogg.

Dem skulle ta upp självmordstankar/misshandel/oroliga familjesituationer som gör att ungdomar mår dåligt och vilken
hjälp det finns att få osv. Dem ville ha lite info varför och hur det var lite mer detaljerat för att ge exempel i TV vad det
kan vara för anledningar m.m. Så jag gav så mycket info jag kunde för att dem skulle ha lite mer "kött på benen" med
att ta upp olika grejer som händer runt om i landet i vissa familjer.

Dessa tankar, försök och planer har man haft genom åren men inget jag själv tagit speciellt på allvar.
Det var inga konstigheter för mig att jag kände att det var en enkel utväg från allt helvete man får stå ut med.
Jag kom tillbaks i dessa svackor och försökte igen även om jag hade fått det bättre med tiden. Jag har aldrig varit
orolig innan för dessa tankar eller att jag planerar och försökt mig på att försvinna. Men jag var riktigt orolig för det
runt jul/nyår och en bit in i Januari tills jag fick pratat med min läkare om detta.

Min livssituation som jag är fast i, har förstört en hel del och gett mängder med stora hinder till denna dag men jag har
hittills försökt mitt bästa att klara det ändå. Om man lägger allt det gamla bakom sig och tittar på det allra senaste så är
det: tråkiga kommentarer, myndigheter som inte tror på än, extremt dåligt bemött av en kurator (som bad om ursäkt för
hur hon behandla och pratade med mig osv). Mina hinder är inte över än utan det är en hel del kvar som står på listan
att fixa till innan jag mår bra inombords men nu har jag fått börjat med antidepressiva mediciner och det är verkligen
en mirakeltablett. Jag gick från att själv vara orolig för hur jag tänkte och ville göra och väldigt apatisk till livet i sig,
till att må extremt bra. Det märktes ganska snabbt tyckte min sambo, vilken inverkan tabletterna hade på mig.
Och jag kände själv efter ett par dagar bara, att jag mådde extremt mycket bättre och mina tankar och oro
bara försvann. Jag gick verkligen från 0 till 100 och jag fick till och med en glädjetår för jag kunde se framför
mig vad jag egentligen har skaffat mig i livet, trotts mina smärta och mina problem som kommit med min rygg.

Jag kommer ju inte undgå att ha ont men jag kunde ändå se att jag har lyckats spara undan till ett hem, vi har köpt
en helt ny bil, vi har en go hund och jag har världens goaste flickvän som ställer upp hela tiden på mig. Caroline får
ta väldigt mycket själv i vårat förhållande och hade det varit en annan tjej hade hon stuckit för länge sen.

Både jag och min läkare har siktat in sig lite mer på att jag kanske inte platsar på arbetsmarknaden.
Min stora oro är att den ekonomiska frågan blir kaos och jag måste ha ett lugn på den kategorin annars
blir jag väldigt ostabil i mitt mående. Det är nog inte jätte konstigt men jag reagerar lite kraftigare än att bara bli
orolig när jag ser fler och fler hinder återkommer varje dag. Så min ryggskada som jag får gå med varje dag i resten
av mitt liv och sedan att min dyslexi ställer till det även om det inte är ett stort problem i sig. Men det är ändå en jobbig
del att försöka få personer att förstå att det kanske bör göras på andra sätt för att man ska lära sig in saker och ting
lite lättare. Tänker på saker man ska lära sig snabbt för att sedan följa upp, min inlärningsförmåga och läsförståelse har
alltid varit låg och detta är något som ska testas igen.

När jag precis hade börjat på högstadiet och jag fick mina extra Svenska lektioner och Engelska lektioner.
Så märktes det ganska snabbt att jag låg ganska mycket efter i vart andra barn i min ålder borde ligga i för någon nivå.
Vi satte igång med en dyslexiutredning och visst hade jag stora tecken på dyslexi och jag fick på papper att det är lite
svårare för mig att ta in information osv. Men om man ska återgå till ämnet innan om att jag inte platsar längre på
arbetsmarknaden så är detta en utredning som jag ska göra igen, för att få ny fräsch utredning för att ha mer
underlag på att bli förtidspensionerad (detta var inte ett rakt nej från läkaren innan arbetsträningen).
Men eftersom min situation är oförändrad och såpass dålig, Samhall gav mig det lättaste dem kunde
ge mig i arbetsmoment och kortaste sträckan att ta sig till jobbet osv så, så ser min läkare mer och
mer att det inte kommer ändras. Jag har haft mitt liv oförändrat i 3 år och det finns inget man kan
göra och jag är okej med denna “utvägen” om jag bara får det bestämt snart för att leva i ovisshet
är något jag hatar (hatar är starkt ord, jag vet). Att vara 26 och veta att det är så det får bli och
att man har med sig sin läkare gör att man förstår att det faktiskt är så allvarligt.

Man väljer inte sitt liv och hur det blir, man har mer eller mindre otur och jag fick denna skiten.
Jag försöker att leva vissa dagar som att jag inte har ryggskada och det får man lida för sedan.
Tar på mig lite för mycket grejer för att känna sig duktig eller underlätta för min sambo (värt det).
Men att veta att jag kommer ha ständigt ont tills jag dör är något som är ganska ledsamt.
Om jag tar det lite lugnt och inte gör massa dumma rörelser som vridmoment eller lyft så
klarar jag mig rätt bra men men. Väldigt långt inlägg och nu ska jag och Caroline ut med
Max, sedan blir det att se Farmen som gick igår.

MapleStory2 Guild SweArmy - Version 15.01.22

SweArmy startades av mig (Mjou) 2006 och snart kommer vi starta upp våran klan igen.
Dock blir det i MapleStory2 som vi alla väntar på, först var jag väldigt anti men har landat lite
i det och känner att det kommer nog bli kul. Det finns många saker i spelet som jag tycker är
riktigt bra, så som att achivements har faktiskt någon betydelse mer än “show-off” att man gjort
saker i spelet. Man får in-game saker om man låser upp vissa achivements och att housing i MS2
kan ge dig stats, så man bör lägga lite tid på det om man vill bli bra så som det ser ut nu.
Max leveln i skrivande stund är level 35 i Closed Beta i Korea och det ryktas att bli en
release i NA 2015 men Nexon har inte gett ut något datum. Min gissning är 2016.

Jag har fortfarande kontakt med en del spelare och hoppas på att folk från SweArmy tiden
hittar tillbaks till oss innan vi sätter igång. Vi kommer gå lite mer hardcore när det gäller vissa
saker i spelet som achivements och jag har tänkt att göra en modell med våran logga på en
svart hoodie , men vi får se hur det blir. Jag har stora förväntningar på spelet och kommer gå
hårt in i spelet när det väl kommer ut. Musiken i spelet är helt magiskt bra då dem gamla låtarna
blivit omgjorda, så du får fortfarande MS1 känslan.

Hoppas vi ses i MS2!
//Ledaren Mjou

Jävligt dumt fast ändå inte – Version 15.01.18

Tänkte mig inte riktigt för och slutade dumt men blev bra i slutändan iaf.
Så nu ska ni få reda på vad jag menar, don’t worry (be happy if you can).

Nu har Caroline varit på IKEA för hon var rastlös & hon vill greja hemma så det blir finare.
Men jag har hela tiden sagt att hon måste bromsa in lite och inte tänka att det ska göras så
snabbt eftersom jag alltid är nojig med pengar (fast hon har räknat ut att vi har råd osv).

Och det är ju tänkt att vi ska ha en duschkabin istället för badkar för vi har det så litet.
Så igår tog sig Caroline friheten att bära ut badkaret och satte ihop ett skåp som nu sitter
där våran tvättmaskin sitter. Det ser lite knas ut nu jag vet (om ni tittar på korten nedanför),
men vi ska köpa en ny tvättmaskin för sådär kommer det inte att funka att ha det sen.
Så det blir en frontmatad tvättmaskin som blir en förbättring för min del också.

 

Men vad var det som var dumt nudå? Jo jag hjälpte till att bära upp dessa sakerna och
tyckte det var dumt om Caroline ska få bära allt. Så jag tog ju det tyngsta paketet såklart
(var det sista som var kvar) och bar upp det, inga problem alls men visst var det lite tyngt.
Sedan satt jag och tog det lugnt vid datorn och snacka med min käre vänn Abbe och sa att
jag har jävligt ont i ryggen men jag vet inte riktigt varför, kanske för jag satt konstigt eller nått?
Då stod ju Caroline bakom och sa men du har ju burit tyngt ju. Så smart man kan vara…

Jag klarar av att bära tyngt men ändå inte, eftersom jag får sådan smärta.
Detta var igår och jag har minst lika ont i dag som igårkväll, tur att det inte är värre idag iaf.
För lite mer smärta och jag hade varit gråtfärdig, legat lite extra i sängen för att sova bort
smärtan men det är ingen bra idé. Kändes det bra eller dåligt nudå att jag hjälpte till kan
man ju fråga sig, det var nog värt att ha riktigt ont för att tycka att man är duktig som
hjälper till och inte låter henne ta allt tyngt. Astma och bära allt själv 3 trappor + rätt
dålig balans låter inte som en bra kombination för henne att ta allt det själv.
Så ibland får man lida pin eller vad man nu säger, enligt mig var det värt det.
Men att ha ihållande smärta är ju inte speciellt roligt men det är ju nästan min
vardag vilket fall som helst även om jag bör undvika det.

Det är lite svårt att hitta en balans där man känner sig duktig och inte värdelös.
Då tänker jag på hur hjälpsam jag är med att göra saker hemma med att dela upp
sysslorna. Vet att man inte ska ta åt sig av kommentarer men jag fick höra för ett tag
sedan av en bekant (på den tiden spelkompis sedan typ 7-8 år sedan) något väldigt
tråkigt som faktiskt satt sina spår. Men denna människan tänker sig aldrig för när han
säger saker, för han skiter i allt och alla mer eller minder så som jag uppfattat honom
dessa åren och vad andra har sagt om honom. Gingers är ju lite speciella, haha skoja
bara. Men helt ärligt så är det något speciellt med gingers, kanske har dem fått stå
ut med mycket mobbning eller nått så dem istället måste stå upp för sig själva och
vara studdiga och elaka istället. I donno men alla jag kommit i kontakt som blivit
bekanta med mig har alltid betett sig väldigt udda och onormalt men det finns
säkert dem som är “normala” om det ordet ens ska finnas. För vad är normalt
egentligen men nu ska vi hålla oss till ämnet.

Jag skrev för ett tag sedan om detta men det är något jag kommer ha i bakhuvudet
ett bra tag för det var inte speciellt snällt av en som jag ändå såg som en “vän” eller
spelkompis, men kompis är ju vän. Jaja hur som helst kläckte han ur sig att jag var
lat som inte hjälper till och låter min sambo ta allt själv, utan jag sitter bara vid datorn
och spelar och låter henne vara en hemmafru (det min sambo inte vill vara) och där
sitter jag som inte gjort ett piss och får höra det. Jag blev ju såklart svin irriterad på
den idioten och tänkte att han måste nog vara döv när jag förklarat mitt läge och
vilken skada jag har som gjort det jävligt tråkigt för mig i livet.

Jag vill så mycket mer än vad jag klarar av och jag vill kunna känna mig duktig
som tar på mig mera ansvar och jag har börjat göra mer hemma även om jag
får stå ut med mer smärta. Så som tvätten och dammsugning även om det varit
lite rörigt nu det senaste så mina dagar (gillar att schemalägga saker) blivit lite
knasiga men nu är det som det är. Jag vill iaf göra mitt bästa och jag vill hjälpa
till mera även om det är svårt.

Jag orkar inte tänka mer på idioter som inte förstår hur mitt liv är.
Om någon vill säga något om mig så bör dem få lite bättre grund innan
dem säger något. Om sanningen ska fram, nä nu ska vi inte börja sjunga
på en sämst låt. Nä nu ska jag prata med min käraste vän Albin på Skype.

Ha det fint, tredje dagen med medicin för övrigt.
Vet inte om dem börjat verka ännu men det känns rätt okej.
Vet inte om det var läkarens och mitt möte som gjorde det lättare
eller att jag vet vad som kommer hända härnäst eller om dem faktiskt
börjar funka. Känns lite skönt att må lite bättre iaf och det är huvudsaken!

PS:
Kommer bli så jävla bra inne på toan sedan när det blir klart!
Kan såklart ladda upp mer kort när det är färdigt.

Mötet idag gick bättre än väntat – Version 15.01.16

Idag var jag som sagt på vårdcentralen och fick pratat med min läkare.
Hon frågade mig om jag hade lugnat ner mina tankar om självmord och mina planer om den biten.
Jag sa att det lättade väldigt mycket då hon avbröt min arbetsträning då det inte gick något vidare
för min del. Jag sa att jag mår ju fortfarande väldigt dåligt över att jag har sådan ovisshet om hur
framtiden ser ut, eftersom det ligger i hennes händer vart jag hamnar i livet. Jag förklarade att
eftersom jag har facit i handen att jag inte kommer bli bra, så känns det nu tråkigt att få det
minst krävande jobbet jag haft någonsin och inte ens klarar av två timmar av det “arbetet”.
Många faktorer som sänker mig och väldigt få saker som får mig att må uppåt nu när det
är såpass jobbigt, alltid problem då man har kontakt med FK, Vården eller Arbetsför.
Någon gång vänder ju detta och jag hoppas nu att min tillvaro kommer bli lite lättare att ta sig
igenom. Jag har nu precis tagit min första tablett och kommer nog hålla på med dessa ett par
månader så som jag förstått det, fick recept belagda antidepressiva tablett och det var 100st
i en ask så det är ju minst 3 månader iaf (ska ta en halv i två veckor först).
Biverkningarna  var illamående men ska ta och söka upp vad det mer fanns.
Jag fick även ett par andra tabletter som jag kan använda då det är extra jobbigt med ångest,
men dem hoppas jag på att inte använda men känns skönt att ha det ifall att det behövs.
Jag blev nu sjukskriven igen till slutet av mars och min läkare vill att jag ska göra om
en utredning jag gjorde för många år sedan. Min dyslexi utredning har några år på nacken
och det är för lite grejer för att bygga upp en grund för förtidspensionering för min del.
Så det måste finnas lite nyare papper på att det bästa är nog för min del att jag kliver ner
från arbetsmarknaden eftersom jag kroppsligt inte klarar det och att min dyslexi gör det hela
krångligare för mig. Först förstod jag inte varför jag ska behöva göra om min dyslexi utredning
men förstod sedan efter hon förklarade. Jag ser inte så många lösningar och jag har sedan
tidigare ställt in mig på att det alternativet är något som jag kanske måste välja framöver.
Eftersom det blev lite jobbigt att dra upp hur jag känner och mår och Caroline kände inte
riktigt för att laga någon middag (hon har inte sovit sedan hon kom hem från jobbet).
Så vi tog oss friheten och gick till pizzerian men jag är väldigt dålig på att äta mat precis
efter man gått upp, så det får gärna ta några timmar innan jag äter. Åt bara hälften även
om det var svingott, så det kändes lite dumt att dem fick slänga halva deras jobb.
Men jag sa det att det sista åt jag bara för att det är så gott men jag mådde nästan
illa för jag var så mätt. Vi har berömt dem så många gånger om deras  kvalité på
deras pizzor och att dem är helt klart bäst i Alingsås, så dem vet att vi gillar det dem
gör och bör fortsätta så som dem gör. Nog om det, men helt underbar mat fick jag
i mig iaf och nu blir det att ta det lugnt och smälta lite hur dagen varit hittills.
Jag får förresten inte glömma av att kryssa i lite papper jag fick hem om mitt mående.
Det är till för att se sen i slutet efter jag tagit dessa tabletterna, om dem gjort så jag mått
bättre eller inte genom att kryssa i samma frågor sen efter min period är slut.
Sedan ska jag även få skickat iväg ett papper till försäkringskassan men
det pappret kan jag nog scanna och maila min handläggare direkt.
Jaja får göra det nu så jag inte glömmer av. Hoppas ni får en härlig helg för övrigt så
hörs vi på ett eller annat sätt. Jag har ju oftast någon kontakt med mina läsare även
om man kanske bara är bekanta eller familj eller vänner. Är rätt trött så man kanske
ska ta och vila lite en stund innan mina grabbar vill hitta på något med mig på nätet.

Det trodde jag aldrig skulle hända – Version 15.01.15

Vet inte riktigt vad jag blogga om sist nu för det var nog ett par dagar sedan.
Jag har iaf längtat efter denna fredagen hela veckan, eftersom jag avslutade min arbetsträning pga
hur jag mår och känner. Varför jag längtat efter denna dagen är för att jag ska få ett informationsmöte
om antidepressiva tabletter som jag ska börja med ett tag. Jag brukar vara extremt anti emot
att ta tabletter mot allt, även om det är huvudvärkstabletter men detta ser jag fram emot.

Om jag hade skalat in hur jag mår mellan 0-100 så hade det nog varit runt 10-30 beroende
på hur dagen blir nuförtiden. Och vad jag fått höra från olika håll är att man får en mer stabil
och neutral känsla istället för att ligga nere i svackan man har. Så det är därför jag ser detta
som något positivt att börja med detta även om jag aldrig trodde jag skulle behöva ta något
sånt här. Jag hoppas att min läkare kommer med någon idé eller tanke om min framtid, för
så som det är just nu så har både försäkringskassan och Samhall tappat lite hoppet om att
jag kan arbeta någonstans med min smärta. Jag håller lite tummarna att jag får en mer klar
bild på hur saker och ting kommer läggas upp framöver (kortsiktigt och även långsiktigt).
För just nu är jag helt borta med vad som kommer att hända. Som tidigare är man ett
frågetecken och det hade känt skönt att veta att man har ett stabilt liv och inte såhär
oroligt hela tiden. Men det ordnar väl sig så småningom, för såhär djävligt kan det
ju inte vara i all evighet så som jag känner det.

Klockan är nu alldeles för mycket och jag ska lägga mig så jag kommer upp imorgon.
Mötet är klockan tio på vårdcentralen och så som jag fattade det så åker jag och Caroline
dit tillsammans. Hoppas min dag imorgon blir bra för vården kan som sagt strula till det en
del, det vet min sambo kan man lugnt säga (läkare som tar tester, undersöker och gör
utredningar men slutar utan att överlåta jobbet till någon annan eller säger till).

Jaja nu räcker det!
Natti natti.

För övrigt så smäll det till som fan utanför precis,
Det åskar, haglar och ösregnar och Max regera inte ens.
Rätt härligt att en sådan hög smäll inte gjorde att han blev rädd.

Japansk spets träff i Göteborg – Version 15.01.11

Idag har det varit full rulle och det var något jag såg framemot väldigt mycket men inte
berättat här i bloggen ännu. För ett par veckor sedan så bestämdes det ett datum då vi
som är med i gruppen “Japansk spets träffar Göteborg” kunde bestämma sig om man
ville hänga på en promenad med en massa hundar och människor såklart.
Varken jag eller Caroline har ju varit iväg på någon sådan träff och tänkte
att det blir nog jätte skoj för Max att få träffa andra hundar och även att det
kan vara en bra träning för honom och det var det. För idag hände detta och
det togs lite kort som jag tänker nu ladda ner snabbt och lägga in här.
Så jag snor dem direkt från gruppen nu så får ni se vilka kort som
blev tagna tidigare idag. Vi gick runt Härlanda Tjärn för övrigt.

 


 
 
 
 
 

När vi väl åkte in mot parkeringen och såg alla hundarna fick man ett leende och en varm känsla inombords.
Det var verkligen jätte kul att bara stå i mängden och titta på alla olika former och storlekar på hundarna.
Och några misstog sig för att Max var en tjej för han är så söt och det är inte första gången, lite kul ändå.
Vi var totalt 16 japaner och en jävla massa folk, på kortet nedanför stod nog 4 personer bakom kameran
också, så vi var allt en hel del folk. Vissa gick jätte snabbt (vi var en av dem) och vissa jätte långsamt.

Jag behövde nog detta för att få känna lite glädje igen och jag gick hela rundan med ett leende även om
det gjorde förbannat ont i ryggen större delen av sträckan. Det blev lyckat och vi kom tillbaks till våran
bil 1 minut efter våran parkeringsbiljett hade gått ut så vi var i bra tid ändå. Det hela tog ungefär 2 timmar
och det räckte gott och väl för min del. Det var max värme i sätet för mig även om jag hade tjocktröja &
varm jacka på mig. Och nu har jag fått sovit 4 timmar också och klockan är nu halv tio ungefär på kvällen.
Lite fel dygnsrytm blir det nog nu men är fortfarande helt färdig så det blir snart att sova igen tror jag.

Imorgon så blir det ingen arbetsträning då jag kände att det tog emot väldigt mycket i torsdags och fredags.
Berättade för min kollega jag går med att måndag och tisdag är jag borta på annat och kommer inte till mitt
sk “jobb” och hon skrev ner någon noteringen om det och sa okej. Försäkringskassan sa ju till mig att det
påverkar inte min ekonomin något om det bara är några strödagar sådär om jag mår dåligt som jag gör, så
jag tog nytta av det hon sa och hoppas på att få må lite bättre och återhämta mig lite mera.
Imorgon (måndag) så kommer min läkare att ringa mig och jag hoppas på att det går lyckat, börjar dock bli
lite skeptisk till att hon inte förstår allvaret med hur jag mår. Men hon vet ju inte om självmords skiten ännu..
Det återstår att se imorgon hur det hela gick och vad som behövs göras men när jag pratade med min mamma
igår om denna kategorin, så tyckte hon att det bästa kanske hade varit med anti depressiva mediciner ett tag.
Så jag har lugnat ner mig lite med min oro över alla plan som påverkas och vilka stora förändringar i livet det
kommer bli om det skiter sig. Jag har alltid varit anti emot att ta tabletter och speciellt sådana då jag har fått
höra en hel del om att medicinen blir allt svagare då man tar det och man får öka dosen osv för att det ska ge
någon effekt osv. Men om jag bara behöver det ett tag för att stilla det lite så jag får må mer neutralt istället
för att må så dåligt som jag gör och är så apatisk till livet i sig, så gör nog detta susen för mig (hoppas jag).

Jag fick frågan om det verkligen är så allvarligt och om det inte är så kanske att jag säger allt detta för
att jag vill att det ska hända något med min situation. Men det är med handen på hjärtat så att jag själv
är orolig för vad jag kan göra om det skiter sig. Det är verkligen så illa som jag “målar” upp det hela
och jag har inte varit rädd tidigare för att jag är så ostabil. På ett sätt vill jag inte försvinna men det
tynger inte ner såpass mycket att jag känner att det är värt att leva för jag vill bara försvinna.
Som min kompis Chris sa till mig, du har ju en jätte go flickvän, Max och en fin lägenhet och
det är inte småsaker eller grejer som är lätta att få tag på. Jag är lyckligt lottad att jag har allt
detta men ändå när jag mår såhär dåligt så säger hjärtat att det inte är värt något.
Jätte tråkigt att det är så, men innerst inne så betyder ju Caroline allt och Max
är min lilla son som får mig att må bra. Jag och Caroline har det verkligen
super bra och det går inte att få våran relation/kärlek till att bli bättre.

Blir lite tårögd av att skriva allt detta nu men jag får försöka även om det svårt, att hålla mig till:
”Allt löser sig, bara man ger det lite tid”. Dock fungerar det uttrycket väldigt dåligt nuförtiden.

Ger denna dagen 10 av 10 vilket fall som helst, tack Caroline, Max, Diana och Itsumi för idag.

För övrigt så tog Amanda J. korten som jag lånat till detta inlägget.

Vilken dag! – Version 15.01.09

Jag gick och la mig väldigt tidigt igår jämfört med vad jag brukar göra, så idag vaknade jag
väldigt utvilad men dock med ryggsmärta (vissa dagar vaknar man utan, dem är guldvärda).
Jag fick följde av sambon och Max en bit och det kändes bra, den sträckan brukar det vara
dumma tankar igång men det blev inte mycket sånt denna gången.

Min dag på “jobbet” var lite tuff för mig och jag visste att efter mitt pass skulle jag ringa min
läkare eller iaf få försökt få tag på någon. Det var rekommenderat från min handläggare på
Försäkringskassan att försöka få tag på någon att prata med om detta med mina tankar och
funderingar på att försvinna och säga stop till detta eländet.

Jag följde hennes råd och ringde men först vill jag bara säga en sak om min handläggare på FK.
Hon har gått från att missförstå min situation och trott att jag försökt utnyttja systemet med att
vara hemma och inte jobba. Hon ville sätta stop för att jag skulle få någon ersättning och jag
kokade av ilska när jag fick höra det och poängterade att utan min sambo hade jag behövt
hemhjälp för att sköta ett hem. Jag sa även att om det blir så att jag får beslutet om att jag
inte längre kommer få någon ersättning så kommer jag överklaga för det kommer inte att
funka. Hon ringde dagen efter och sa att det blir oförändrat och jag räddade min situation
genom att säga ifrån (som jag aldrig gör egentligen).

Hon sa på telefon att det är viktigt att min läkare förstår min situation så det inte blir värre
för mig. Det kändes som hon tog sin arbetsroll och la åt sidan och gav en mer personlig åsikt.
”Du är så framåt och ärlig och så himla go att ha med att göra med, men det är viktigt att du
förklarar läget för din läkare så hon förstår, annars kanske det är bra att byta läkare även om
det inte är det bästa man kan göra men det kanske behövs”. Jag kände att det ligger en viss
sanning om det och jag har hört att vissa läkare jobbar gärna inte med än utan mot än om man
har otur och jag känner att min läkare inte fått chansen att se hur det är riktigt med mig.

De två sista gångerna gick till såhär och det berättade jag även för hon på FK:
”Jag kände att jag kunde inte säga ifrån att jag inte ville testa att börja arbetsträna med
städ igen för att både Samhall’s chefen som jag har sitter bredvid samt min handläggare
på Försäkringskassan. Det låter ju inte bra att jag säger nej jag vill inte testa innan jag har
försökt, men jag vet ju att städa hemma med ett moment tar musten ur mig totalt. Så jag
visste ju hur detta skulle bli och jag klarar det inte kroppsligt”.

Andra gången jag fick pratat med henne, var även den senaste gången och då fick jag
inte berättat att mina självmordstankar/planer hade uppkommit igen från att ha legat i
ide väldigt länge. För jag var osäker på om jag skulle berätta det för någon eftersom
det skapar en viss oro oss andra när jag behöver fokusera på att komma bort från
dem tankarna. Men det slutade med att jag själv blev väldigt orolig över vad jag
planerade och berättade det öppet för dem som har hand om mig och även bekanta
så dem vet hur jag mår just nu. För jag orkar inte längre lägga på ett fake-smile och
säga att allt är okej om man bortser från smärtan i ryggen som jag alltid har mer
eller mindre.

Hon gick som sagt på semester och återkommer igen på måndag.
Men hon på vårdcentralen ville att jag ringer genast till psykakuten i Borås och
får en tid omgående för jag kan ju inte vänta tills på måndag om jag mår så dåligt.
Jag kände med engång att det kan vänta lite för jag känner inte att det gått helt åt
helvete ännu men att det är stor risk för att min framtid kommer se mörk ut om
jag inte får turen på min sida. Men hon som jag fick pratat med på vårdcentralen
idag sa att allt löser sig och det vet jag ju också men jag vill att resultatet är något
bra och att jag är nöjd med det.

Det finns så många kategorier i mitt liv som gör att jag mår så dåligt som jag gör.
Mina kollegor hade frågat mig i måndags när det är dags för mig och min sambo
att skaffa barn. Och det är ju något jag inte kommer klara av att ta hand om med
min smärta, lyfta, bära runt, putta runt en vagn osv. Den biten är borta ur mitt liv
om jag skulle ändra min syn på att skaffa barn, för just nu är det inget jag skulle
vilja ha eller skaffa. Det är så dålig tidpunkt i livet, plus att jag aldrig kommer att
bli bra i ryggen. Så i min värld är det borttaget från listan att uppnå, så Max får
vara min son även om det inte är samma sak. Tror ni förstår vad jag menar

Sedan som jag skrivit tidigare, så vill jag inte känna mig så värdelös som jag gör.
Caroline får ta det stora lasset med vad som ska göras och jag gör så gott jag
kan men nu när jag arbetstränar så är det knappt något jag kan göra igen.
Hon sa för ett par veckor sedan när jag var väldigt nere, att det var så mycket
bättre när jag var långtidssjukskriven för då fokuserade jag på att hjälpa till mer
hemma och då mådde jag faktiskt bra (på det sättet). Men det fanns ju många
delar som jag mådde dåligt på också, för att jag inte fick testat att arbeta igen
och se hur det gick med den biten. Dock har jag ju försökt nu och bara att ta
mig fram till arbetet på 20min promenadsträcka är gott nog för min del.

Att vara så ärlig man kan om min situation och hur jag upplever den kanske
upplevs som att jag är gnällig. Men med så många stora hinder och stora fråge-
tecken i mitt liv just nu så är det väldigt svårt att hålla humöret och att fortsätta
kämpa vidare. Men jag tror att det kommer kanske lösa sig om bara min läkare
förstår mig rätt och att varken jag eller Samhall har några kontakter för att kunna
lösa en bättre arbetsplats för mig med dem villkoren att jag är handikappad eller
som jag brukar säga “ryggikappad”. Samhall har sin roll med att titta en plats
för mig som ska fungera men hon vet att det inte kommer fungera då jag inte
fixar resesträckan + arbeta x antal timmar + må bra på hemmaplan.

Jag ville inte bli förtidspensionerad förut för jag ville få återgå till att jobba igen
och få in en massa väl förtjänta pengar. Men efter att ha satt mig själv på test
nu den senaste månaden så förstår jag hur illa det faktiskt är. Det är exakt så
som dem sa på rehab:en. jag har väldigt höga krav på mig själv och det är inte
säkert att jag klarar av att arbeta igen med denna ryggen beroende på vart jag
hamnar. Så nu önskar jag faktiskt på att få lägga jobben åt sidan och fokusera
på att må bra och försöka hjälpa min sambo med vardagen som vi båda borde
dela på med sysslor.

Förut jobbade min sambo sju dagar i veckan året om och gjorde det i några år.
Det blev såklart hårdare för henne att klara av det + att jag skada min rygg och
jag kunde inte hjälpa till i samma utsträckning. Nu är hon nere på sex nätter i
veckan och det är kämpigt i sig för henne men hon älskar sitt jobb och trivs med
det för det mesta.

Jag önskar jag kunde jobba 100% som jag gjorde förr och att vi kunde unna
oss saker och uppgradera vårat boende och ha det bättre än vad vi har det nu.
Visst det går ingen nöd på oss i nuläget men det är aldrig fel med att ha mer över
att spendera. Vi är ju väldigt duktiga på att spendera pengarna på rätt & bra
saker om man bortser från dem gångerna vi äter ute (som är ofta men mindre
nu på den sista tiden). Men jag är nog redo/okej med att det inte funkar att
jobba längre och att det är så det är. Om jag nu blir det har jag hört att det
är minst sex tusen i månaden man får och det är en summa vi är okej med
sålänge jag mår bra och kan känna att det är värt att leva med för att det
ska gå runt och att jag ska få känna mig trygg.

Jag berättade min hobby för en kollega och sa att om det blir så som jag
precis förklarade här. Så finns det ju stora möjligheter för mig att få in extra
pengar och det är genom min hobby. Jag har hintat om det tidigare att det
krävs pengar för att starta och därför har jag väntat med den delen ett tag.
Även för att folk kanske har åsikter om min hobby som jag tänker börja med.
Mitt intresse för detta är nog det starkaste jag haft för något tidigare och jag
har “pluggat” och läst på en jävla massa och försökt lära mig hur det går till.
Och nu har jag lagt x-antal månader för att känna mig lite trygg i att börja
på en nybörjarnivå och börja med det på riktigt. Det jag pratar om är aktier.

Många hade kanske tänkt att jag bara är hemma för att få in pengar för att
satsa massa på aktier och leva loppan. Därför har jag väntat med att börja
med detta för att om någon tycker och tänker en massa om vad jag gör så
ser det inte dumt ut iaf. Jag kan inte säga att jag inte bryr mig vad folk tycker
om mig, för det gör jag. Jag vill alltid att folk ska tycka gott om mig och att
alla vet att jag gör så gott jag kan och det försöker jag leva upp till varje dag.
Jag hoppas att det är den bilden jag har lyckats med hittills men det känns
skönt att höra från försäkringskassan att jag är go att ha med att göra och
att jag alltid kämpar på även om det tar emot osv. Det gav väldigt mycket att
få höra det av henne som faktiskt inte litat på mig tidigare för att hon inte kände
mig i början och visste hur jag funkar som person.

Jag måste nog avrunda detta inlägget för det blir väldigt långt men det är mycket
inombords som åkerrunt och som jag kan förklara för er läsare hur det går osv.
Det är ju för min skull jag skriver allt detta “om sanningen ska fram, vill du ligga
med mig då” nej nej ta bort den sista biten! Men om sanningen ska fram så har
jag ju min blogg för att själv skriva ut vad jag tänker och känner och det känns
skönt att få ur mig det. Det är ju många gånger man vet hur man tänker och mår
men kanske inte kan förklara det på ett bra sätt, och då är blogginlägg perfekt
för min del att få ur allt. Jaja om du lyckades att läsa allt detta är du fan duktig,
hade lagt ner efter 2-3 stycken kanske. Hej sålänge!